Begravningslagen

Begravningslagen och bestämmelser att förhålla sig till.

Vem är ansvarig för begravningsverksamheten i Sverige?

Huvudman för begravningsverksamheten i Sverige är Svenska Kyrkan primärt genom sina lokala kyrkogårdsförvaltningar som finns på varje ort. Två undantag finns till denna regel. I Stockholm och Tranås kommun ligger huvudmannaskapet på respektive kommun, i stället för Svenska Kyrkan. Det är huvudmannens uppgift och ansvar att tillhandahålla gravplatser, då även för dem som inte tillhör ett kristet samfund. Detta gör att Svenska kyrkan även upplåter exempelvis judiska och muslimska gravplatser.

Tvister om gravsättning och kremering

I vissa fall uppstår dessvärre konflikter och meningsskiljaktigheter efter en persons bortgång. Bortsett från det juridiska, är det endast tvister om 1) huruvida kremering skall ske eller ej, samt 2) gravsättning, som regleras i begravningslagen. Skulle exempelvis en tvist uppstå kring typ av ceremoni eller liknade, finns ingen vägledning att finna i lagen utan här lämnas de anhöriga till att själva komma överens. I tvister gällande kremering samt gravsättning finns huvudmannen (Svenska kyrkan) till hands för att facilitera en medling. Nås ingen överenskommelse genom denna medling, kommer tvisten istället att prövas av Länsstyrelsen.

Gravsättning och spridning av aska i naturen

Kroppen (ofta omnämnd som "stoft") eller askan får endast gravsättas på en utsedd begravningsplats. I vissa fall kan man dock få tillstånd att sprida askan på annan plats än just en begravningsplats. Det allra vanligast i dessa fall är att den avlidne önskat spridas i tex. havet eller i naturen, vilket Länsstyrelsen kan ge tillstånd till. Här ska man tänka på att man behöver markägarens tillstånd och platsen skall vara långt ifrån bebyggelse, om det ska ske på land, samt att platsen är minst 1 km ut från land om så sker i havet (Källa: Länsstyrelsen).

Väljer de anhöriga att gravsätta askan i naturen får de efter tillstånd av Länsstyrelsen hämta ut askan från krematoriet för att genomföra detta. Viktigt att notera är att askor som huvudregel inte får handhas av privatpersoner, så askan lämnas bara ut av krematoriet om 1) alla tillstånd är klara, 2) askan kommer handhas på ett "pietetsfullt" sätt, 3) askan kommer transporteras direkt till gravsättning utan onödiga stopp. Man får således inte förvara askan hemma, som ni kanske sett på filmer från USA.

Ägodelar vid kremering

Innan kremering avlägsnas föremål med explosionsrisk, bl.a. ev. pace-maker. Däremot avlägsnar man inte ägodelar så som guldtänder, smycken eller d.y.l. vilka inte förbränns under kremeringen. Dessa metaller skiljs från askan innan denna hälls över i urnan (som sedan aldrig mer öppnas). Återvinning sker, oftast genom försäljning, där summan tillfaller allmänna arvsfonden.

Tid

Lagen föreskriver att man har 30 dagar på sig att antingen gravsätta kroppen ("stoftet") eller genomföra kremeringen. Detta gör att om man vill ha en ceremoni där kroppen närvarar, måste denna ske inom denna tidsrymd. I bland kan det finnas skäl till varför man önskar ha ceremonin senare, detta går bra om man väljer att kremera innan.

Efter kremering har man 1 år på sig att gravsätta askan. Detta gör att man har god tid på sig att skaffa eventuella tillstånd från Länsstyrelsen, om man önskar gravsätta i naturen, eller komma överens inom familjen kring typ av gravsättning (givet att man är överens om själva kremeringen). Går ett år utan att askan gravsätts, genomför huvudmannen en tvångsgravsättning av askan.

Man kan få tillstånd från Skatteverket (30-dagars regeln) samt Huvudmannen (1-års regeln) att överträda dessa tidsgränser, men särskilda skäl krävs.

Begravningsavgiften

Alla folkbokförda i Sverige betalar begravningsavgift via skattsedeln, denna ska inte blandas ihop med kyrkoavgiften som endast de som är medlemmar i Svenska kyrkan betalar.  För denna avgift får man 1) gravplats i 25 år, 2) gravsättning och iordningställande, 3) vissa transporter, 4) kremering, 5) lokal för förvaring av kroppen (kylrum) samt för eventuell ceremoni.

Kyrkoavgiften täcker de ceremoniella delar som man ofta föreställer sig, d.v.s. präst, organist, vaktmästare, hyra för kyrka m.m. Är du inte medlem i Svenska kyrkan kan man under vissa speciella omständigheter få tillstånd av Svenska kyrkan att ha en ceremoni i dess ordning (lämnas av kyrkoherden) men räkna då med en hög kostnad för dessa tjänster.